Därför misshandlar jag mitt barn med ADHD

Jag slår mitt barn som har ADHD, bara för att jag vet inte hur jag annars ska hantera barnet – h*n är så jobbig, bara springer omkring och tjuter och låter och det finns ingen hejd, h*n lyssnar ju inte på mig, spelar ingen roll vad jag säger.

Nu måste jag först understryka att jag INTE slår mina barn, ville bara börja detta inlägg lite ”hårdare” än jag brukar bara för att vi ska få upp ögonen när det handlar om just ADHD och misshandel utav barn. Jag vill även understryka att jag menade både mammor och pappor, känner att det är av stor vikt då jag inte stödjer Annica Dahlströms idiotiska utlåtande om att pappor skadar sina barn och ger dem kroniska stressymptom och diabetes.

Därför misshandlar jag mitt barn med ADHD

Det som är mest skrämmande är när någon använder en solklart idiotisk ursäkt till misshandel utav barn, tex ADHD då ”barnen är jobbigare än andra barn”.

Om man själv underbarndomen varit med om våld ifrån förälder så speglas inte det automatiskt till ens egna barn – oftast så blir det tvärtom, att man gör ALLT för att inte få en upprepning på det traumatiska som funnits vid den egna barndomen.

Felaktiga påståenden

Den Schweiziska psykoanalytikern Alice Miller har skrivit om hur de finns kvar hos den vuxna personen om trauman inträffat vid de första levnadsåren.  Samma person säger även att ”uppfostran är onödigt” att den inte behövs då hon anser att uppfostran formar barnet efter förälderns egna otillfredsställda drömmar och då blir barnet en annan person än den egentligen är.

Självklart så påverkar trauma ett barn, precis som det påverkar en vuxen eller tonåring – att gå ut med ”Har de blivit misshandlade så misshandlar de även barnen” är helt absurt, att generalisera inom dessa områden är att tro att man besitter en övermänsklig kraft och kunskap om allt levande.

Mer korrekta påståenden

Kommer ifrån den Finska psykiatern Ben Furman, som har haft kontakt med ett stort antal människor som har traumatiska minnen ifrån uppväxten där misshandel, sexuellt utnyttjande, missbrukande föräldrar. Han anser att de flesta utav de drabbade inte har några problem med det inträffade i vuxen ålder.

Ben Furman säger även att svårigheter i barndomen kan öka risken för problem, men inte att de orsakar problemen.

Tänkvärt

Om man utgår ifrån båda dessa personers påståenden så kan man ju välja Alice Miller om man helt enkelt vill ha något att skylla sina egna brister och fel på – tex misshandel utav ditt barn.

Om du däremot väljer Ben Furman så skriver ju han att det KAN påverka dig men det behöver inte göra det.

Så att skylla på något överhuvudtaget vid misshandel är ju att välja ”Alice Miller-metoden” som enligt mig är full utav brister och fel.

Både Alice Miller och Ben Furman är aktade och välutbildade och otroligt duktiga, (den förstnämnda dock avliden) håller troligtvis inte med om allt som Ben säger och jag tycker nog inte att Alice var en genomond person.

Tänk på att det är du själv som bär ansvar för dina egna handlingar. Det är lätt att skylla på att barnet är jobbigt för att h*n har ADHD, Asperger, Tourettes eller någon annan form utav funktionsnedsättning men det gör ju inte ditt handlande rätt.

Jag känner flera som har alkoholiserade föräldrar som knappt dricker en droppe själv, andra har föräldrar som har misshandlat dem, de är underbara föräldrar själva idag.

De utgår ifrån att deras uppväxt har gett dem lärdom på hur de inte ska vara.