Såhär blir du bemött som funktionshindrad

Ser du annorlunda ut?

Då kan man säga att du har bett om det. Alla vet ju att en person som ser lite annorlunda ut automatiskt blir annorlunda, även om personen i fråga inte är det ifrån början.

Men hur är det då med någon som faktiskt är annorlunda?
Borde det inte vara tvärtom då? Att den som är ur norm och inte ser ut som det borde väl passa som handen i handsken?

Vill du dejta någon annorlunda?
Eller vill du kanske hellre se förbi personen och vända dig åt de mer ”normala”?
Alla människor är fördomsfulla på ett eller annat sätt, dömer man inte för utseendet då är det personligheten som blir drabbad, men när det handlar om personen, och hur denna är, då är det väl ändå inte fel med ett dömande om man känner att ett klick saknas?

Jag försöker öppna ögonen
Vill förstå,  kunna sätta mig in i hur en ”normal” person fungerar – då kanske jag hade förstått hur tankegångarna är. Det är dock väldigt svårt när det nu visat sig att min sambo har lite bokstäver här och var, även passform i olika spektran, hon är ju lika ”onormal” som jag. Det kanske är därför vi passar perfekt för varandra, eller kan det vara kärlek? Det är nog både och.


Hur tänker du?`
När du ser en person med en funktionsnedsättning, syn/hörselskada, rullstolsburen, CP-skadad, hur går tankarna igång då? Jag vet hur de flesta tänker, ser jag en person som är snygg, då kan tankarna bli lite orena och blicken fastnar nog lite längre än vad som är lämpligt i många fall.

Men en person som skiljer sig ur denna mängd, en som kanske ser väldigt bra ut, men är blind och sitter i rullstol, hur bemöter du denna? Är du som jag, då spelar ju det ingen roll hur personen ser ut eller om skillnader finns mellan den och mig.

Jag blir felaktigt bemött
Av väldigt många, men oftast efter att jag öppnat munnen och sätter igång och pratar, inte för att jag är ointelligent, utan för att jag har ett väldigt speciellt sätt enligt vissa (läs Rebecca) – men om jag får en chans, då överraskas du säkerligen, men oftast blir det inte en andra chans då vi dömer allt för lätt vid första mötet.

Detta gör mig väldigt kluven då jag är extremt social och älskar människor men samtidigt lider lite utav social fobi utöver mina andra problemområden.

Hur ska jag göra för att bli accepterad utav dig? Hur gör du själv?