En utav mina läsare frågar

Hur berättar man för en respektive?

En utav mina läsare kontaktade mig idag med en väldigt bra fråga, ska göra mitt absolut bästa för att svara på den.

jag funderar över de här med att vara bipolär …man gör ju ibland inte så genomtänka saker ..hur förklarar man för sin partner att det inte alltid går att döma en som en ” normal” person när man inte är det ?

Detta är ingen enkel sak

Alla människor är annorlunda, nu pratar jag inte om funktionsnedsättningar utan allmänt. Beroende på hur ens familjeförhållanden har varit bakåt och även hur de är idag spelar väldigt stor roll när det handlar om förståelse bland annat gällande bipolär, det finns ju som bekant en hel del fördomar.

Jag kan använda mig själv som exempel, min sambo läste precis frågan och hon sa att denna frågan är ställd till henne vid flertalet tillfällen. Hon svarade, man får ibland ha överseende med beteendet. Helt klart ett väldigt bra svar, men för att fördjupa lite vilket jag tror kan vara lämpligt.

Du är den du är

Även när du är i ett nytt förhållande, då är ändå samma person som du kommer att vara längre fram i den relation som är ny i dagsläget.

Ibland vill man inte berätta allt om en själv i ett tidigt skede, speciellt om det handlar om något som kan vara en svaghet i andras ögon. Man vet ju inte hur motparten reagerar.

Det som är viktigt, när du känner att du vill prata med din pojk/flickvän om detta, då kan lite kött på benen vara bra att ha. Just när det gäller bipolär ska jag skriva ihop en informationssida som du kan visa till personen i ditt förhållande. Det kan vara bra att h*n är lite påläst innan, med ”grunderna” och sedan kan du gå in mera och förklara hur det är för dig.

Det är väldigt svårt

Att vara ”den utsatta” eftersom vi som vuxna har kämpat ett helt liv med att försöka vara ”normala” – det är väldigt svårt att svälja sin stolthet och kunna öppna sig själv, med brister och fel. Tänk dock på att du har väldigt mycket mer än bara ”defekter”, våra diagnoser är enbart en del av den vi är, och eftersom personen i fråga ändå tycker om dig, då är det enklare att kunna få ett accepterande för dina goda sidor syns tydligt.

När ska man berätta?

Det är helt upp till var och en, när du känner dig redo. Tidpunkter kan jag nog hjälpa till med lite dock.

  • När du är hungrig och trött – då bör du undvika att prata om något som kan stressa upp dig.
    Därför bör du vara ”gödd” och vid gott mod, det hela blir mycket enklare då.

Det är inte alla som kan hantera dessa saker, du som lever med det har inget val. Det har motparten. Men om h*n har valt att leva med dig och allt känns rätt. Då kan det vara bra att ta det i såpass tidigt skede som möjligt. Räkna dock inte med ett förstående direkt, det är mycket att ta in för en person som inte vet något om en funktionsnedsättning förutom ryktesvägar som kan vara otroligt missvisande.

Hoppas detta hjälpte dig lite – det finns många vägar att gå, detta är min.