Våran nya vovve

Det var för tomt utan

Vi försökte klara oss igenom krisen utan våran älskade Cocos, det gick inte. När tillfälle gavs tog vi det och igår köpte vi en ”Siberian Husky, svart shäfer korsning” som heter Phoenix.

Många kan tycka att det gick för fort, då Cocos togs bort för endast en vecka sedan. Till vårat försvar har vi planerat länge att skaffa en hund till. Nu blev det dock inte en till, ingen hund kan någonsin ersätta våran Cocos.

Vi kände att det var allt för tomt hemma, visste inte hur vi skulle klara detta. Vi är ju hundmänniskor och behöver en hund för att våran dag ska gå ihop.

Livet måste gå vidare – ibland med hjälp

Vi måste helt enkelt gå vidare, att leva i det förflutna går inte. Tiden är allt för värdefull för att enbart sörja, vi väljer istället att älska våran Phoenix och även att älska minnet av våran Cocos.

Jag tror att ni hundmänniskor där ute förstår precis vad jag menar med tomheten, hade du gjort likadant?

Förresten, hemligheterna ska snart avslöjas

Det är lite fiffel och båg i bakgrunden av denna sidan, snart kommer de att avslöjas och du kommer förhoppningsvis bli lika nöjd som jag är. En utav anledningarna till att jag har haft lite mindre tid att skriva är givetvis hunden, men även att jag har ökat upp i arbetstid. Har nu sedan i September kämpat med att öka upp tiden. Då arbetade jag 9-13 nu är jag uppe i 7-15. Det känns otroligt att jag klarar av detta, är väldigt motiverad och känner att snart kommer att klara av 7-16.

Jag tänker dock inte stressa, innan jag blev sjukskriven arbetade jag 70 timmar per vecka, många klarar av det, jag gjorde det inte. Tänk på det, även om du klarar hårt arbete en stund, kan det ta lång lång tid innan du kan arbeta vanliga 40h veckor.

Att gå in i väggen är enklare än många tror, snälla tänk dig för. Hamna inte där jag har varit.