Våran nya vovve  By

Våran nya vovve

Det var för tomt utan

Vi försökte klara oss igenom krisen utan våran älskade Cocos, det gick inte. När tillfälle gavs tog vi det och igår köpte vi en “Siberian Husky, svart shäfer korsning” som heter Phoenix.

våran vovve 300x199 Våran nya vovve

Många kan tycka att det gick för fort, då Cocos togs bort för endast en vecka sedan. Till vårat försvar har vi planerat länge att skaffa en hund till. Nu blev det dock inte en till, ingen hund kan någonsin ersätta våran Cocos.

Vi kände att det var allt för tomt hemma, visste inte hur vi skulle klara detta. Vi är ju hundmänniskor och behöver en hund för att våran dag ska gå ihop.

Livet måste gå vidare – ibland med hjälp

Vi måste helt enkelt gå vidare, att leva i det förflutna går inte. Tiden är allt för värdefull för att enbart sörja, vi väljer istället att älska våran Phoenix och även att älska minnet av våran Cocos.

Jag tror att ni hundmänniskor där ute förstår precis vad jag menar med tomheten, hade du gjort likadant?

Förresten, hemligheterna ska snart avslöjas

Det är lite fiffel och båg i bakgrunden av denna sidan, snart kommer de att avslöjas och du kommer förhoppningsvis bli lika nöjd som jag är. En utav anledningarna till att jag har haft lite mindre tid att skriva är givetvis hunden, men även att jag har ökat upp i arbetstid. Har nu sedan i September kämpat med att öka upp tiden. Då arbetade jag 9-13 nu är jag uppe i 7-15. Det känns otroligt att jag klarar av detta, är väldigt motiverad och känner att snart kommer att klara av 7-16.

Jag tänker dock inte stressa, innan jag blev sjukskriven arbetade jag 70 timmar per vecka, många klarar av det, jag gjorde det inte. Tänk på det, även om du klarar hårt arbete en stund, kan det ta lång lång tid innan du kan arbeta vanliga 40h veckor.

Att gå in i väggen är enklare än många tror, snälla tänk dig för. Hamna inte där jag har varit.

Bloggar etiketter: , ,

  • Malin

    Man skaffar inte en ny hund (ersättning), man skaffar en annan hund, det är ingen som tror eller tänker att man ersätter, var hund har sin lilla plats i hjärtat och godhjärtade människor har plats för flera.

    Det finns inget rätt eller fel, vissa sörjer sin pälsvän i flera år innan /om det kommer en annan liten stjärna, vissa väljer att hämta hem en redan efter ett par dagar.

    Personligen anser jag att det är/var lättare att sörja med glädje än att gräva ner mig i ett djupt hål, älta, fundera och lida alla helvetes kval långt nere i källaren. Hur man än vänder, vrider och önskar så får man aldrig tillbaka sin framlidna pälsvän.

    Unna er att vara lyckliga med lill-pälsen, det är Ni värda, finns ingen anledning till annat.

    … man ska aldrig behöva försvara sig varför man valde att hämta hem en ny pälsvän, oavsett om det gått en dag, en vecka eller ett år!

    //Malin

  • Rebecca Fransson

    Gått två år sedan min sista hund gick bort. Nu har jag haft sjukt mycket otur med mina hundar och kände att jag behövde en paus vilket jag har behövt. Idag känner jag mig redo för hund igen MEN så länge man jobbar som man gör så är det bara att glömma…

    Måste hålla med Malin som för övrigt skriver sjukt bra!

    Jag sörjer hellre med glädje än som jag gör nu. Utan hund har jag blivit lat, omotiverad och gått upp MASSOR i vikt. Folk förstår inte hur det är för hundägare (ja jag ser mig som hundägare trots att jag inte har hund) att leva utan den vännen och kompanjonen som en hund utgör. Jag är en trevligare gladare, definitivt mer vältränad människa med hund än utan :)

    För mig har de varit rena medicinen (utan bieffekter dessutom :P )och motivationen till att bli frisk. Hade inte kommit så långt idag som jag gjort utan hund :)

  • http://zheebisan.blogg.se JhillhzaN

    Men herregud såå söt!
    Det där kommer bli en underbar kamrat.

    Som du skrev så kunde jag bara tänka hur ullegull den är, och du måste prompt publicera flera bilder – det är ett måste!

    Och det är sant, som du säger, ingen kan någonsin ersätta Cocos. Jag gjorde ju samma sak som ni, skaffade en till inom en vecka, eller ja 5 dagar. Men har inte ångrat det en sekund. Att skaffa en till, eller ny kamrat, gör hela sorgearbetet mycket lättare. Man kan gå ut och fokusera på något helt annat emellanåt :)