Fasan när man inser att ens barn har en funktionsnedsättning

Det är jobbigt att inse att ens eget barn troligtvis har adhd och tourettes. Ser tydliga signaler hos henne. Tack och lov verkar hon inte lida av det.

Jag menar inte att det är något jättestort med detta, fasar bara för framtiden. Vill inte att hon ska behöv gå igenom allt jag har gått igenom.

Med en pappa som har adhd, tourettes och OCD, en mamma som troligtvis har det samma inklusive schizoida drag är det nog ganska oundvikligt.

Detta inlägg blir kort och konstigt, anledningen är att jag skriver ifrån mobilen och det är lite jobbigt – tänker dock avsluta med ett vist citat.

So what if i’m retarded<, mentally delayed - i'm sorry for annoying you, but I was born this Way /blockquote>

Tänkvärt tycker jag.