Hur ärlig får man vara?

Vara impulsärlig – bra eller dåligt?

Ska man vara ärlig hela tiden och säga rakt ut vad man tycker och tänker? Jag försöker hela tiden vara ärlig, det är för mig ganska enkelt egentligen då min mun lever ett eget liv och vad jag känner är ofta det som kommer ut.

Men hur ärlig får man egentligen vara utan att det går för långt?
Detta är något som jag tampas med nästan dagligen, ska jag säga vad jag tycker eller skall detta lindas in istället?

Det är även svårt att veta vad som är ett ord som bara kommer fram utan att jag tänker efter eller vilket som är TS-relaterat.

Vad jag menar med TS-relaterat är att vi med Tourettes har en tendens av att släppa ifrås oss olika läten, ibland kommer det ut ord som kanske inte riktigt är lämpade för situationen.

Min sambo säger att det är bra att jag är ärlig, men att ibland kanske vissa utav de orden/läten jag slänger ur mig borde hållas inom mig eller kanske filtreras eller kanske rent av sätta ett tv-censur ljud på.

Men att hitta en person som vid rätt tillfällen utbrister ”HONK” är kanske lite svårare än vad det borde vara.

Jag måste även tillägga att vi med Tourettes är inte de enda som har blivit välsignade med förmågan att göra bort sig verbalt vid tillfällen då vi egentligen bör hålla tyst.

Hur ligger det till nu då?

Att vara en ärlig person är något jag har strävat efter hela mitt liv, vill inget hellre än att kunna säga vad jag tycker och tänker. Då blir det inga svårigheter efteråt, att man ska behöva förklara sig och liknande – Tänk va fel man kan ha.

Är man allt för ärlig finns ju risken att man sårar någon och det är något av det värsta jag vet, att göra någon ledsen. För mig blir det lite momen 22 över situationen.

Säger jag vad jag tycker, då kan jag såra någon och blir ledsen över det. Om jag däremot lindar in något och inte sårar personen, då börjar jag grubbla och blir ledsen över att jag är en sån svag person som inte kan vara ärlig och säga vad jag tycker.

Balansgång

Detta är en balansgång, att kunna hitta den nivå som är bäst att ligga på under en konversation. Det är dock inte enkelt, en riktig utmaning vill jag lova.

Jag har en vän som är likadan, hon säger vad hon tycker passar in. Det hon berättar för mig är underbart, jag skrattar mycket över hur brutalt ärlig hon är samtidigt som jag blir lite bekymrad då för mycket ärlighet kan resultera i minskad umgängeskrets. Men om man har riktiga vänner, då förtjänar de någon som är ärlig.

Varför denna brutala ärlighet?

Enkelt, jag kan inte hitta någon anledning till att ljuga.