Dags att försöka bearbeta tvången

Jag gjorde misstaget en gång vid ett läkarbesök – ”Det går inte” kom ut ur min mun. Om det är något man ska lära sig vid ett besök hos en neuroläkare är det att ju mer motsträvig du är, detså mera vill denne att du ska försöka gå emot det som är jobbigt.

Det är väldigt bra, dock inte enkelt.

Ett utav mina tvång kallar jag gummibandet

Det är en ganska konstig titel, men det finns en tanke bakom detta.

Jag är en snusare, när det är dags att avlägsna snuset ifrån munnen innan frukost på jobbet brukar jag gå ut och spotta i en rabatt. Kanske inte det bästa jag vet, skäll inte på mig

  • När jag spottar blir det som att en osynlig sträng går ifrån min mun till det som landat på marken. När jag vänder mig om för att gå in igen måste mitt ena ben lyftas över den osynliga strängen för att den ska hamna mellan min fötter. Om jag inte gör det känns det som att ett gummiband drar mig åt sidan och jag lyckas inte släppa detta innan jag lyfter benet eller spottar på motsatt sida.

Detta låter ganska roligt när jag läser det. Min sambo kan även intyga att det ser hysteriskt roligt ut när det händer. Problemet skulle ha varit lätt att lösa om det enbart var gällande snus, men nu handlar det om saliv och det gör saken mera bekymmersamt då ett utav mina tics är att jag spottar i princip hela tiden.

Min utmaning denna veckan
Det blir att försöka ta sig förbi gummibandet. Åtminstone en gång.

Dock kan jag inte lova att det kommer fungera, men utmaningar är ju utmaningar och dem måste man ta för att kunna ta sig förbi. Det är precis som en svår nivå i ett tv-spel. Går det inte första gången är det ju bara att prova igen.