Lunch – men är jag hungrig?

En sak som jag alltid har tyckt varit knepig, det är hur det fungerar med mat. Alltså inte funktionen utan snarare hur det skulle kännas att ha ett behov utav mat.

Det är mer nu det sista året som jag har börjat känna mig hungrig, har egentligen aldrig varit det tidigare vilket har bidragit till många knepiga situationer.

Klockan 12, då äter man har jag lärt mig

Det är på det sättet det fungerar. Om jag inte får maten serverad kl 12 då äter jag inte, anledningen är att jag inte är hungrig och tänker med andra ord inte på mat.

För några år sedan åt jag inte på 3 dagar, åt ingenting alls, kände inte någon hunger heller. Ok, man vänjer sig efter ett par dagar och slutar tänka på det. Nu för tiden vill jag äta och äter mat regelbundet. Att ha blivit pappa antar jag är en bidragande anledning till detta, jag vill att min dotter ska må bra.

De tre dagarna som jag inte åt något var inte för att det inte fanns någon mat utan snarare ett tvång, ”ät inte, du får inte äta” – Förutom just mattvånget har jag även haft en hel del andra delar som har varit relaterade inom OCD vilket jag kommer att skriva om under denna veckan som är ett ”tvång special”.

Nu är det lunch, maten är serverad. Smaklig måltid.