Omgivningen gör mig illamående

Trots den syrliga titeln är det inte något påstående utav någon person utan snarare den sociala fobin som spökar. Detta är riktigt personligt och jag kan inte säga att det är på detta vis för någon annan, men jag antar att det är möjligt.

Matt och utslagen

Jag har full energi samtidigt som den totala utmattningen sprider sig likt en löpeld genom kroppen. Att de dagliga sysslorna inte stör speciellt mycket tycker jag är toppen då det är riktigt roligt att vara aktiv med arbete och andra händelser i vardagen.

Ett utav mina problem är att omgivningen gör mig illamående. Inte någon speciell person utan snarare allt och alla,  känner egentligen ingen hunger och när jag äter blir jag mätt men ändå är illamåendet kvar.

Vaknar upp på nätterna av att jag nästan kräks och vet knappt vart jag ska ta vägen.

Stressrelaterat?

Har ingen aning, egentligen känner jag mig inte det minsta stressad. Om jag står inför något stressigt moment kan dock det öka rejält utan att det syns något på mig (jag hör till den skaran av personer som inte visar stressen utåt) förens jag kommer hem då släpper alla spärrar och jag somnar nästan stående.

Vet inte riktigt vad det är som strular men tänker inte ge mig innan detta är löst och jag kommer kunna visa mig ute/inne utan att må dåligt. Tänker inte visa det utåt, finns ingen anledning till det – Kanske är ett sätt att stänga känslorna ute och fly ifrån problemen. Men det är bara för ett kort tag.

Jag är väldigt trött på att alltid må konstigt

Men det är inget unikt, finns nog ingen människa som njuter speciellt mycket av att må dåligt. Svårt att hitta kraften att göra något åt det bara.

Tänker inte tappa modet, det är bättre att försöka göra något åt problemen. Det är något jag egentligen aldrig gjort förut, just därför kanske det fungerar.

Springer man in i dörren gång efter gång, då kan det vara lämpligt att öppna dörren innan man springer. Alltså, gör exakt samma sak och du får samma resultat. Prova något nytt, och nya saker händer.