ADHD, Tourettes, OCD, Bipolär, Deprimerad – Det står skrivet i din panna

Alla människor vet väl om att det står skrivet klart och tydligt i varje persons panna som har en funktionsnedsättning. Det är ingen nyhet att det har framavlats speciella hundar enbart för att sniffa efter ett ”freak”.

Bara för att det inte syns

Betyder det inte att det icke existerar. Detta är ett vanligt missförstånd, faktiskt. Det finns personer som inte tror att en viss funktionsnedsättning finns bara för att den inte medför ett avkapat ben, utpetat öga eller kanske ihopknutna fingertoppar.

Poängen är att vi måste alla acceptera saker och ting och inte låta oss luras utav vad vi ser och vad vi inte ser. Jag läste te.x i tidningen idag om en Boråsare (Fristad) som är kortvuxen, han är med i en tv-serie som handlar om kortvuxna i dagens Sverige, och om de fördomar som faktiskt finns kvar trots att vi inte lever på 1800-talet längre.

Kolla in ”Underbart är kort” här.

Vad är problemet?

Hur svårt är det egentligen att acceptera att alla är unika? Till och med de som lever i norm där allt är ”Svensson” där du varken syns eller hörs är lika den andra fast de verkar vilja vara det.

För att kunna öka vår förståelse är det viktigt att vi ser bortom oss själva, precis som jag skrev häromdagen i inlägget ”Sluta tänka på dig själv hela tiden – fokusera på omgivningen istället” att om vi lägger vår energi på andra istället för oss själva, då kommer vi att se saker och ting på ett annat sätt.

Jag har ADHD, Tourettes syndrom och OCD. Måste även tillägga att jag lever med GAD och social fobi. Du tror nog att jag ser nog ut som Quasimodo eller odjuret ifrån ”Beauty and the beast” nu va?

Det ligger iofs i betraktarens ögon, men enligt mig själv ser jag ut precis som vilken människa som helst. Inga bölder, avhuggna ben, stämplar i pannan. Utan en helt vanlig person som sjunker in i omgivningen precis som alla andra gör.

Jag var tvungen att lägga ut denna bilden igen, vill väldigt gärna stoltsera med min bedrift på ”Linnè Marchen 2011” – 4,2 mil med en 114 kg tung kropp, jobbigt men helt klart värt det.