Min tourettes suger musten ur mig

När det handlar om Tourettes och andra funktionsnedsättningar är det väldigt vanligt att stress påverkar det negativa och kan ofta styrka deras effekt. I mitt fall handlar det om att jag genomgår en stressig period i mitt liv just nu där jag inte har total kontroll.

Häromdagen skrevs det om natten ifrån helvetet som drabbade mig där jag beskrev mig själv som en marionettdocka, vilket jag faktiskt känner mig som under de perioder som mina tics förvärras. Att ha noll kontroll över musklerna i kroppen är ingen rolig upplevelse. Tack och lov är jag inte extrem, jag har sett allt för många som har såpass kraftiga ryckningar att de börjar blöda efter att de har slagit sig själva.

Det är i de mer jobbiga perioder jag får kraftigare tics där mitt huvud går som en pendel och där det känns som om mina muskler får elektriska impulser som gör att det nästan ser ut som man får ett anfall.

Det som är viktigt i de perioder som man märker är tyngre för själen är att man först och främst försöker identifiera problemområdet, när man gjort det då är man ett steg närmare lösningen.

Tics kommer och går

Det är något som är frustrerande men samtidigt lite spännande. Att ett tic byts mot ett annat eller att något tillkommer eller för den delen faller bort. Det är något som man inte kan kontrollera, man får helt enkelt acceptera att vissa saker fungerar på det viset.

Jag ringde min läkare och hade ett samtal om detta, hon märkte det redan under besöket jag hade hos henne dagen innan vilket  är bevis på att jag inte har inbillat mig, det är ju en fördel.

Hur ska jag göra? Jag antar att alternativen som finns är att antingen lära mig att leva med att mina tics har ökat rejält eller kanske öka min medicindos.

Tack och lov mår jag inte dåligt utav Voxra och Valdoxan, det är ju alltid något, men just nu suger min tourettes musten ur mig.