Mitt liv med ADHD – Nu med högre ljud – Det är bättre idag än för några år sedan

Jag vet inte hur många gånger orden ”kan inte du sitta stilla da” har sagts till mig, senaste gången orden nämndes i min närhet var idag under frukosten på jobbet. Mitt standardsvar brukar vara att jag faktiskt inte kan det, idag hann jag inte – Min chef var snabbare. Hon sa med ett litet leende, ”Nej han kan ju inte det ;)”.

Mitt i vårat skojfriska morgonprat kom ”mr Big” in och drog fram sin fåtölj och tog en mugg kaffe, sedan hände något jag inte var beredd på.

Vår ekonomiansvarig ställde bästa frågan på länge

Han frågade ifall jag tycker att ADHD har blivit mera accepterat i dagens samhälle om man jämför med några år tillbaka. Det blev ett relativt kort svar på jobbet men jag tänkte skriva lite längre här och nu.

Att ADHD har blivit mera accepterat stämmer, det kan bero på att flera har fått sina diagnoser och att många har fått se effektiviteten hos en hyperaktiv personlighet.

För några år sedan innan jag hade fått mina diagnoser var jag väldigt lik många andra, mina egna brister såg jag inte utan fokuserade mestadels på hur andra var.

Det gick rykten om en snubbe på torget som hela tiden drack redbull, han har ADHD viskades det om bakom ryggen på honom. Det pekades lite fingrar ”titta där är han med ADHD”.

Något som gjorde mig förvirrad var att tack vare den uppståndelse som det blev utav att han visade sig på torget eller vart han nu var tittade jag och flera andra lite extra, nästan som att vi sökte efter en stor böld mitt i hans ansikte som skulle ge oss vatten på vår kvarn, kolla där – ADHD-mannen, nu även med extra vårtor.

På bara några år förändrades detta

Nu kan flera mer än tidigare och har genom detta även minskat på utpekandet utav andra, en funktionsnedsättning är ju som bekant inte blödande bölder och missbildningar utan helt enkelt en person som är lite extra effektiv inom sina områden.

Nu är det dags att lägga i en högre växel, om några år ska okunskapen minskat ännu mera och vi med ADHD och även andra funktionsnedsättningar ska vara betydligt mera accepterade än vad vi är nu, även om det nu är mycket bättre än för några år sedan.