Mina tvång gör att jag känner mig som en karaktär i en komedi

Efter att ha levt med tics och tvång under många år lär man sig att kringgå vissa utav dem, ibland finns inte orken där och då är det bara att släppa ur sig det som tar allt för mycket kraft att hålla tillbaka.

Det som brukar kunna kännas ganska roligt, eller rättare sagt skitkul är ibland när man får se reaktioner ifrån de i ens närhet om orken att hålla emot inte riktigt finns där.

Puta med munnen och pendla med huvudet

Sedan ett tag tillbaka har jag börjat puta med läpparna, kanske inte något som man tänker på när du går förbi mig. Sitter du däremot och pratar med mig, då kommer du troligtvis märka av det.

Jag själv känner det givetvis eftersom när man suttit och putat eller ”småpussats” i tomma luften i flera timmar kan lite kramp/träningsvärk framträda. Om jag har ont i munnen och gör en grimas och någon frågar om jag har ont, då kan jag inte riktigt säga att jag har träningsvärk i munnen efter att ha pussats för mycket. Det blir mer bita ihop även om det kan göra rejält ont ibland.

Vid de orkeslösa dagarna är det vanligt att jag sitter och putar samtidigt som mitt huvud gör en pendelrörelse. Inte enbart åt sidorna utan även framåt och bakåt. Jag gillar inte att hålla emot just den för att det känns otroligt bra att göra det, kan däremot se lite speciellt ut. Man vill ju inte ge folk ännu mera att anmärka på.

Jämnvikten kan se väldigt udda ut

Jag har som bekant lite problem med jämnvikt, samma känsla på båda sidor/händer/fötter annars blir det jobbigt. Om jag slår mig själv för bröstet för att ”leka macho” behöver jag sedan slå till mig igen, om jag misslyckas med träffen måste jag göra det igen tills det känns rätt för att sedan gå över till den andra sidan och börja om där.

Om jag på vägen till andra sidan kroppen råkar slå i armbågen eller något annat är det ett tillägg som jag behöver göra innan jag kan fortsätt leka Tarzan. Mina tvång får gör att jag känner mig som en karaktär i en komedi de gånger detta händer, tack och lov brukar jag lyckas tygla mig själv vid de flesta tillfällen.

Annars kan det se riktigt kul, eller kanske mer galet ut när jag först och främst sitter och skakar med benen som en besatt och sedan slår mig själv för bröstet och gungar med huvudet samtidigt som jag putar med läpparna.

Jag är ett levande bevis på att man inte behöver alkohol för att ha roligt.