Hur man än vänder sig har man rumpan bak

Hur man vänder sig har man rumpan bak

Hur man än vänder sig har man rumpan bak, det är ju ingenting som är konstigt med det? Om man använder detta ordspråk i vardagslivet, då går det givetvis att tolka på flera olika sätt (alla tänker inte likadant) men min tolkning och förhoppningsvis din är detta:

Du är den du är, hur du än vrider och vänder på dig. Du kan inte förändra den du är, dina handlingar kan förändras men inte du som person. Om du har en funktionsnedsättning, då har du det oavsett om du sitter, står eller går.

Hur man än vänder sig har man rumpan bak låter fruktansvärt roligt, även bilden ifrån serien Scrubs där en person har rumpan på framsidan.

Jag är otroligt trött på att man hela tiden ska förändra sig för att bli någon annan än den man i själva verket är, i vissa lägen kan det vara bra att kanske tänka sig för lite extra innan man talar eller kastar en stol genom ett fönster, det kanske inte är läge att göra det just då.

Nu kanske det aldrig kommer ett tillfälle där jag känner att det finns någon vettig anledning till just ett stolkastande, men min problematik med impuls kan faktiskt få detta att hända, ingen utav de som känner mig hade blivit förvånad.

Hur man än vänder sig har man rumpan bak

Det är viktigt att tänka på det, våga vara dig själv. Det spelar ingen roll om du har en funktionsnedsättning eller låg självkänsla. Du är en toppenperson ändå, alla älskar dig inte och det hade du väl ändå inte räknat med? Om du är dig själv, då kommer du garanterat hitta personer som älskar dig för den du är och inte någon karaktär som du måste spela för att passa in hos ”dem”.

Det tycker jag iallafall, vad tycker du själv?