Neuropsykiatrisk utredning för vuxna

Nu är det dags att ta reda på vad som felas mig, varför det blir som det blir och varför jag gör som jag gör.

Det finns väldigt många som har till exempel adhd utan att veta om det, de lever fullgoda liv och allt fungerar kanon. Där anser jag att man inte behöver göra ett dyft eftersom det fungerar kanon som det gör.

I de fallen som livet krånglar och man faktiskt mår dåligt, då är det dags att ta tag i saken och försöka luska ut vad som felas. Det finns nämligen hjälp att få om du har ett behov av det.

Vad som händer efter du har fått din diagnos beskriver lite enkelt hur det kan bli efteråt.

 

Hur går jag tillväga? Jag behöver göra en utredning

  1. Första vårdkontakten
    Innan du kan börja utredas måste du få en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Sök direkt till en psykiatrisk mottagning, eller gå till vårdcentralen. Har du redan en kontakt med psykiatrin kan du bli utredd på den mottagningen
  2. Bedömningssamtal
    Du blir kallad till en intervju där en psykolog eller sjuksköterska ställer en del frågor som de behöver svar på.
  3. Väntelista
    Efter att du gjort din intervju och att teamet du var hos godkände dig blir du placerad i kö. Du kommer att få all information om kötider och kallelser.
  4. Fördjupad utredning
    En psykolog och en specialistläkare håller i utredningen. Ibland kan annan vårdpersonal delta. Frågeformulär, tester och samtal där du berättar om ditt liv, dina svagheter och styrkor är en del av utredningen. Detta kan ta en månad eller längre tid, beror på hur ofta ni kan träffas.
  5. Beskrivning av diagnos
    Efter utredningen blir du kallad till ett samtal. Nu får du äntligen reda på resultatet. Ta gärna med en person till samtalet som kan hjälpa dig att minnas vad som sägs. Det är mycket att ta in och lätt att glömma. Glöm inte ta med dig resultatet i skriftlig form.
  6. Uppföljning och stödinsatser
    Om utredningen visar att du behöver stöd får du komma på samtal. Där går ni igenom vad du behöver för hjälp. Det kan vara utbildning, medicinering, samtal eller andra hjälpmedel. Allt anpassat efter dina behov.



Det finns ingen skam i att be om hjälp

Mycket viktigt att tänka på, har du ett behov av hjälp, svälj stoltheten. Du är en viktig person som har all rätt i världen till hjälp om du behöver den.

Det handlar inte om lättja utan helt enkelt behov. Jag ber om hjälp väldigt ofta, även när det handlar om saker jag kan. Varför? Jag behöver en spark i röven, ganska ofta.

Viktigt att tänka på är att du inte blir en pillertrillare utav att få en diagnos, jag lever ett gott liv utan mediciner. Däremot finns det inte någon skam i att äta mediciner om behovet finns. Många med ADHD till exempel kan behöva medicinering för att få dagen att fungera. Kanonbra att denna hjälp finns.

Glöm inte att du är samma person nu som innan din utredning – samma fantastiska person. Skyll däremot inte dina misstag på din diagnos, du bär nämligen ansvar för dina handlingar, precis som alla andra gör.