Besviken på människor

Ibland blir jag väldigt besviken på vissa personer. Idag, eller rättare sagt i förrgår hände en sak som gjorde mig ganska trött.

Det var ingenting som var riktat mot mig utan mot en närstående, hela dennes vecka blev rubbad och i semestertider är det något som inte är speciellt positivt.

Att bli besviken på någon är jag van vid, brukar inte räkna med andra alls egentligen eftersom jag vid ofantligt många tillfällen åkt på de klassiska käftsmällarna, en efter en.

När någon i min närhet blir drabbad utav idioti, då bubblar det däremot inom mig och den gröna filuren som figurerar i både tidningar och tv höll på att träda fram.

Att bli besviken kräver en hel del

Om man vill kunna gå rakryggad ifrån incidenten det vill säga.

Något som jag jobbar på är ju tålamod och räkna till 10 modellen, mycket effektivt men otroligt frustrerande i mitt ADHD huvud som allt som ofta inget hellre vill än att via verbal förmåga attackera den inblandade.

Men jag vill inte vara sådan, att bli besviken hör till vardagen för nästan alla. Även om det ibland inte handlar om några större grejer.

Frustrerad, ledsen och besviken det blir jag. Ofta mer än jag behöver bli, men det är nackdelen med att vara en grubblare.

Nu är jag besviken på två olika personer, förutom denne individ finns även en feting av besvikelse riktat mot mig själv igen.

Det har gått två dagar utan att ett ord har blivit skrivet här, känner mig jättedum.

Försöker oftast att skriver något varje dag eller iallafall varannan.

Borde inte bli besviken för det, jag ska ju skriva när jag vill och inte för att jag måste, då försvinner ju hela grejen med tourettebloggen.

Veckan kommer att bli fantastisk

Nu har det varit hett i några dagar, lite åska och ett par skvättar regn. Det gör inte speciellt mycket då det faktiskt är uppfriskande när trycket lättar.

Under veckan som kommer är tanken att vi ska åka till Varberg, ser fram emot detta och hoppas att vädret vill vara kompis med oss.